Barn i retur

Aftonbladet brukar ofta stå till tjänst med udda nyheter. I dag stod att läsa om ett amerikanskt par som adopterat en liten pojke och som nu, tre år senare, inser att han är gravt psykiskt störd och att de är rädda för honom. Därför vill de häva adoptionen – och jag antar att de på så sätt vill avsäga sig allt ansvar, såväl ekonomiskt som psykologiskt, för honom. Jag tycker fruktansvärt synd om den lille pojken. De påstår visserligen att de har försvarat honom hela tiden och att de verkligen försökt få honom att skapa band till dom, men det verkar ju faktiskt som om det är de som har problem med att skapa band. Kände de verkligen att pojken var deras son, så skulle tanken att lämna tillbaka honom aldrig, någonsin föresväva dem. Jag misstänker att pojken agerar som han gör därför att han känner sig oönskad, oälskad och utanför och det är verkligen inte konstigt. Antagligen skulle det vara bäst för honom om det var möjligt att häva adoptionen och låta någon annan, lämpligare person adoptera honom. Men tyvärr är väl chanserna för detta i stort sett mikroskopiska.

Jag har ofta tänkt att man skulle ha någon form av lämplighetsprövning innan folk fick lov att skaffa barn, men det trodde jag faktiskt att man hade när det gäller adoption. I det här fallet har man uppenbarligen misslyckats kapitalt…

Annonser
Explore posts in the same categories: Allmänt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: