Archive for the ‘Skola och utbildning’ category

Mobbing

22 december 2009

Jag blir så förbannad när jag läser om mobbing. Visst är det hemskt när skolan inte gör tillräckligt och jag tycker inte det är fel att de får betala skadestånd. Men vad gäller i det här fallet när man hela tiden har vetat om VEM som ligger bakom mobbingen – är det ingen som har talat med föräldrarna eller mobbaren?? Varför ska skolan bära hela ansvaret – lägg lite ansvar på föräldrarna och på barnen också!

Hade det varit jag som hade fått veta att mitt barn låg bakom trakasserier av en annan elev, så hade jag blivit förtvivlad (över mitt eget USLA föräldraskap) och mitt barn hade fått sina fiskar varma. Vad är det för föräldrar som inte lär sina barn vanligt folkvett? Man måste ha totalmissat att lära barnen att man ska visa empati och medkänsla! Nej – låt föräldrarna betala skadestånd dom också. Och snorungen får förhoppningsvis sitt straff eftersom den där semesterresan kanske uteblir – eller så blir det ingen ny cykel, eller vad det nu kan vara.

Dåligt beteende måste få konsekvenser – det gäller hela vårt mesiga samhälle.  Vi läser nästan dagligen om barn som begår brott – det är allt från vandalism och stöld till våldtäkt och mord. Vart är vi på väg, egentligen. Hela situationen är otroligt sorglig, men den blir ju inte bättre av att socialtjänsten är tandlös (är förövaren under 15 så blir det socialtjänsten som kopplas in, inte polisen), straffsatserna är skrattretande låga (ett år på sluten ungdomsanstalt för grov gängvåldtäkt av en 13-årig flicka, läste jag häromdagen), polisen är inkompetent och dessutom underbemannad och hela samhällets attityd är att ingen ska bära konsekvenserna av grova brott (förutom offret, som får bära allt resten av sitt liv). Det är rent ut sagt fruktansvärt och mitt hjärta blöder för alla de som får sina liv förstörda, men aldrig får någon rättvisa.

I ett rättssamhälle måste det finnas en balans mellan brott och straff. Den vanlige medborgaren måste känna tillit till samhället i det att man är förvissad om att alla rimliga resurser sätts in för att verkligen fånga och bestraffa grova brottslingar.

Annonser

Matte och fysik

09 december 2009

Jag är inte ett dugg förvånad över Sveriges placering när det gäller våra barns kunskaper i matte och fysik. Mina döttrar går på den internationella skolan och min sambos döttrar går i vanlig svensk skola. Skillnaden i kunskap på alla områden gör mig bestört. Alla fem flickorna sköter sitt skolarbete – men kraven är betydligt lägre i den svenska skolan. Den matte mina barn gjorde i sexan, gör dom i nian i den svenska skolan. Min äldsta dotter läser differential- och integralkalkyl, något som ytterst få svenska gymnasieskolor överhuvudtaget rör vid, annat än på mycket grundläggande nivå – och då endast på NV.

Skillnaderna gäller inte bara matte och fysik – den stora skillnaden är att man på den internationella skolan vågar ställa krav. Barnen får i uppdrag att skriva fördjupade föredrag och uppsatser på ett tidigt stadium. Redan i sjuan studerar de litteratur på en nivå som är minst lika hög som den vi läste när jag gick sista året på gymnasiet. Exemplen är många. Främmande språk undervisas uteslutande på det språket, av personer som har det språket som sitt modersmål.   De sitter för sina examina på IB-linjen och de stora projektarbetena på IB-linjen bedöms centralt i London. Det är således ingen risk att det går inflation i betygen. Det är möjligt att mina tjejer går ut med sämre betyg än min sambos döttrar – men de kommer att gå ut skolan väl rustade för akademiska studier och som bildade personer.

Jag gjorde en liten undersökning bland alla tjejerna för att se hur mycket de kunde om Vietnamkriget – Mina flickor (årkurs sju, åtta och IB3) hade alla en grundläggande kunskap, med undantag av den äldsta som kunde mer än jag. Min sambos döttrar (årskurs nio och sex) hade aldrig hört talas om Vietnamkriget.

Exemplen är många, men slutsatsen är tydlig. Man måste sluta dalta och göra det klart för barnen att det faktiskt är ett privilegium att gå i skolan.